Bakgrund: Dödshjälp innebär att en dödlig dos läkemedel ges i syfte att orsaka en patients död. Begreppet dödshjälp delas upp i eutanasi och assisterat döende. Önskan att dö föranleds av önskemålet att undvika en situation som upplevs förolämpande eller ovärdig. Sjuksköterskor ställs inför förfrågningar om dödshjälp oavsett om dödshjälp är legaliserat eller inte. Däremot kan önskemålet inte tillgodoses i Sverige då dödshjälp är olagligt. Ytterligare forskning behövs för att förstå sjuksköterskors känslomässiga reaktioner när de ställs inför etiska frågor.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta patienter som uttrycker ett önskemål om dödshjälp.

Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ och kvantitativ forskning enligt Friberg, som resulterade i sju kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs analysmodell.

Resultat: I studiens resultat framkom kategorierna rädsla för juridiska påföljder, brist på tid för samtal, att ställas inför moraliska utmaningar, utmaningar med att förstå önskemålet, sjuksköterskans personliga lidande och utmaningar med personcentrerade samtal.

Slutsats: Sjuksköterskor erfor oklarheter gällande deras roll i kombination med rädsla för juridiska påföljder som riskerar att leda till en bristfällig personcentrerad vård som orsakar ett fortsatt patientlidande. Tidsbrist föranleder frustration och oro för sjuksköterskor där patientens autonomi och självbestämmande åsidosätts. Sjuksköterskorna erfor försvårade omständigheter när önskemålen om dödshjälp inte var tydligt beskrivna eller motiverade. Det finns ett behov av patientstöd oavsett sjuksköterskans personliga åsikter.